Kostens betydelse

Kost har diskuterats mycket under senare år och många djurägare är idag medvetna om vilken betydelse den har för hundens välmående och arbetsprestation.

Det är inte lätt att hitta rätt i den foderdjungel som finns idag, allt från hemlagade recept till dyrare special foder. Jag väljer här medvetet att inte skriva om något speciellt fodermärke.

Kroppen behöver energi för att kunna utföra arbete och överhuvudtaget kunna fungera. Energi behovet delas in i ett inre och ett yttre arbete. Det inre är det konstanta behovet av energi som behövs för ämnesomsättningen, ett energibehov som ständigt pågår. Det yttre arbetet är allt fysiskt arbete, här växlar behovet beroende på tillväxt stress, ansträngning och temperatur. Det totala energibehovet är summan av det yttre och inre behovet.

Näringsämnen

Vatten:
Detta är det viktigaste näringsämnet och upptar två tredjedelar av hundens kropp och 80% av dess muskelatur. Redan vid en 10% vätskeförlust kan hunden vara i livsfara. Normalt sett behöver en hund ca 60ml vatten per kilo kroppsvikt och dygn. Detta behov ökar upp till 5 ggr vid tex hårt arbete stress, dräktighet och digivning.

Protein:
Dess huvududfunktion är att fungera som kroppens byggstenar för ben, muskelatur, nervsystem och övrig vävnad. Proteinet består av långa kedjor essentiella och icke livsnödvändiga aminosysror. De essentiella kan inte kroppen producera själv och måste därför dagligen tillföras. Proteinets smältbarhet är dess förmåga att smälta ta upp och utnyttja ett näringsämne. Proteiner som kommer från ägg, fisk och ljust och mörkt kött har hög smältbarhet, ägg tex har 100%.

Kommer proteinet däremot från tex senor och bindväv är smältbarheten låg. För att hunden ska kunna tillgodogöra sig proteinet fullt ut krävs deta tt samtliga essentiella aminosyror finns med. Annars avstannar processen och de övriga aminosyrorna blir då värdelösa. Det är därför viktigt att tänka påa tt foder med hög proteinhalt inte behöver betyda att det är ett högkvalitativt foder.

Proteinet ingår i muskler, senor, brosk, päls, klor och hud och behövs för inre organ , enzymer, hormoner, transport i blodbanan, immunförsvaret och för energitillförseln. Protein kan göras om till glukos i kroppen. Får hunden ett foder med för lågt energiinnehåll kommer dena tt förbränna sitt eget protein istället för att använda de som byggstenar, vilket kommer att leda till viktminskning, muskelatrofi, pälsen blir torr unga hundar får nedsatt tillväxt och slutligen får hunden ett försämrat immunförsvar. En aktiv hund behöver caa 30% av sitt dagsbehov i form av proteiner, får den mer kommer detta att omvandlas till fett. Tidiga teckewn på att hunden får för mycket proteiner brukar vara lös avföring, klåda och symtom på stress.

Fett:
Är den bästa energikällan för arbetande hundar eftersom det har en hög energitäthet. Fettets funktion i kroppen är att ge och lagra energi, isolera mot värmeförlust, absorbera fettlösliga vitaminer, smörja och skydda hud och päls samt bilda signalsubstanser och bygga upp nervsystemet. Ju mer tränad en hunds muskelatur är dessto bättre kan den förbränna fett.

Kolhydrater (glukos-glykogen):
Detta näringsämne tillförs främst genom vegetabiler tex ris potatis pasta och bröd. Det är en billig energikälla som inte ger några restprodukter. Kroppen kan själv bilda glykos från protein och fetter därför är kolhydrater inte livsnödvändiga. Om ett foder innehåller mindre än 5% kolhydrater kan det ge mag och tarmstörningar. Cellulosa och pektin behövs för tarmarbetet. Fysisk träning höjer musklernas förmåga att lagra glykogen vilket är en fördel vid intensiva och kortvariga arbetsmoment. Det går däremot inte att kolhydrat ladda en hund eftersom man då lurar systemet att lagra en större mängd glykogen när detta sedan förbränns bildas istället mjölksyra i usklerna. En hund har betydligt svåraqre än en människa att transportera bort mjölksyra vilket i sin tur kan leda till kramper. Kolhydrater lagras i levern och i musklerna.

Fibrer:
Kan inte brytas ner och tas upp i från tarmkanalen, så de passerar osmälta genom den. Fibrer räknas inte som energigivande och bör heller inte ges i för hög halt till aktiva och unga växande hundar. Det leder till sämre upptag av de viktiga näringsämnerna som protein och fett. De ökar docj mättnadskänslan gör att näringsämnerna tas upp långsammare och ökar tarmrörelserna.

Mineraler: Järn kalcium, fosfor, magnesium och selen påverkar varandra och är betydelsefulla för kroppens funktion och uppbygnad. Här är det viktigt att mängden är väl balanserad då tillväxtrubbningar annars kan ske. Det kan tom vara mer skadligt med ett överskott än ren mineralbrist.

Vitaminer:
Dessa finns i små mängder i födan och kan antingen vara fettlösliga eller vattenlösliga. De är nädvändiga vid bla omsättningen av kolhydrater protein mineralämnen för god syn bra hud och pälskvalitet normal tillväxt reperation av blodkärl och nervvävnad.

Vid hårt arbete ökar behovet av antioxidanter hit räknas c-vitamin, b2, e och a vitaminer. Det är ovanligt med vitaminbrist om man ger ett väl anpassat helfoder till sin hund.

Energi i fodret:
Det finns många begrepp som man bör känna till när man räknar ut fodrets eneriinnehåll- Bruttoenergi är all energi som finns i fodret. Smältbar energi är den energi som kroppne tar upp minus den energi som försvinner genom hundens avföring. Omsättbar energi=ME är smältbar energi minus den energi som utsöndras via luftvägarna och urinen. Det är den energi som kommer hunden till godo. Givetvis är hundars energibehov olika och varierar även genom livet beroende på tillväsxt arbete dräktighet m.m De flesta hundar har docjk ett dagligt energi behov på 560kj multiplicerat med hundens vikt upphöjt till 0,75. Det är inte hundens mat i gram utan energi behovet i kjsom hunden behöver och som är det vesäntliga. Som djurägare anser jag därför att man noggrant ska läsa innehållsdeklarationen på sin foderpåse oftast står dock bara en standard utformning med protein kolhydrater fettm.m i fallande ordning. Förteckningen säger ju då ingeting om varornas kvalitetsinnehåll eftersom protein då tex skulle kunna vara en gammal skinnhandske eller lammfilè och fettet skulle lika gärna kunna vara gammalt smöjfett. Man kan därför ta kontakt med både foderföretaget samt SLU och få mer information om just det fodret i fråga.